2026.11.05
Svensk försvarsindustri är beroende av avancerad elektronik från en global marknad med få tillverkare. Aimpoint medverkar i ett nationellt projekt för att utveckla en svensk värdekedja för halvledare. Företagets bidrag är kunskap om vad tekniken måste klara för att fungera i verkliga produkter.
Aimpoint ställer krav på framtidens halvledare
– Mitt uppdrag är att föra in Aimpoints kravbild i studierna. Vad förväntar vi oss? Hur ska teknologierna testas? Det handlar om att utveckla teknik som faktiskt går att använda i produkter, säger Jonas Nilefell, Senior Systems Engineer på Aimpoint.
Han representerar Aimpoint i det EU-medfinansierade projektet Halvledare – en svensk värdekedja (HESV), där forskning och industri samverkar för att stärka Sveriges förmåga att utveckla och tillverka avancerade halvledare.
För Aimpoint finns flera skäl att engagera sig. Tillgången till särskilt avancerade komponenter är begränsad, samtidigt som företagets produkter ställer höga krav på prestanda och tillförlitlighet.
– Jag tror att det är väldigt viktigt för svensk industri att vi utvecklar den här möjligheten. Vi har specifika krav från våra kunder och kan inte alltid använda komponenter som tillverkas i exempelvis Kina, även om de tekniskt skulle fungera, säger Jonas.
HESV leds av Innovative Materials Arena (IMA) och samlar bland andra forskare från Linköpings universitet och Chalmers tekniska högskola samt svenska teknikföretag. Arbetet pågår mellan 2025 och 2028 och syftar till att demonstrera en svensk värdekedja – från framställning av avancerade halvledarmaterial till utveckling och tillverkning av fungerande komponenter. Aimpoint har en plats i projektets advisory board, tillsammans med bolag som Saab, Ericsson, Koenigsegg och ST Microelectronics.
Krav som forskningen behöver möta
Jonas har omkring 20 års erfarenhet av elektronikproduktion och teknikutveckling för krävande miljöer. På ABB arbetade han med produkters tillförlitlighet och utveckling av produktionsmetoder i Asien. Han har också deltagit i flera forskningsprojekt, bland annat tillsammans med det statliga forskningsinstitutet RISE, som hjälper företag att omsätta forskning i praktiska tillämpningar.
I det aktuella projektet bidrar han med Aimpoints perspektiv på industrins behov. Uppgiften är att förmedla vilka krav framtida komponenter måste uppfylla för att kunna användas i företagets produkter.
Att utveckla ett nytt halvledarmaterial är en sak. Att tillverka fungerande komponenter med rätt egenskaper, tillräcklig kvalitet och till en rimlig kostnad är en annan.
Sverige och övriga EU har stark forskning inom kraftelektronik, men när det kommer till minnen och processorer – som många tänker på i detta sammanhang – är vi inte lika ledande. Och vi saknar stora delar av den industriella kapacitet som krävs för att omsätta resultaten i färdiga produkter.
– Vi ligger långt framme inom forskning och teknikutveckling. Men när vi väl ska börja tillverka komponenterna är vi inte lika väl rustade. Framför allt saknas kapacitet för att integrera och kapsla mer avancerade halvledarkomponenter, säger Jonas.
Här kan mindre företag med specialiserade behov spela en viktig roll. Aimpoint tillverkar avancerade produkter i relativt små volymer, där prestanda och tillförlitlighet väger tungt vid valet av komponenter. Det ger större utrymme för tekniska lösningar som har en högre kostnad men erbjuder tydliga fördelar. För svenska teknikföretag kan det öppna möjligheter inom specialiserade marknader, inte minst försvarsindustrin, där kraven ofta skiljer sig från dem inom storskalig elektronikproduktion.
Från halvledare till eldledningssystem
Ett konkret exempel finns i Aimpoints egna eldledningssystem. De avancerade displayerna i FCS måste vara mycket små, samtidigt som de ska ge en tydlig bild även i starkt solljus.
– Det finns väldigt få displayer på marknaden som uppfyller våra krav. Vi behöver extremt hög ljusstyrka i ett litet format. Därför arbetar vi nära våra teknikpartner för att utveckla lösningar som kan möta våra behov, förklarar Jonas.
Aimpoint deltar i flera utvecklingssamarbeten kring avancerad displayteknik, där nya halvledarmaterial och tillverkningsmetoder kan öppna möjligheter för framtida produkter.
I dessa samarbeten bidrar Aimpoint med krav på bland annat prestanda, testning och kostnader. Det ger utvecklingsföretagen bättre förutsättningar att anpassa sina lösningar till verkliga användningsområden.
Samtidigt får Aimpoint insyn i ny teknik och möjlighet att påverka dess utveckling i ett tidigt skede.
– Vi hjälper dem att förstå vilka krav deras produkter behöver uppfylla för att vi ska kunna använda dem. Det är väldigt givande att vara med och bidra till forskningen och utvecklingen.
En större fråga än svensk produktion
Beroendet av globala leverantörskedjor har blivit en allt viktigare fråga för europeisk industri. Pandemin visade hur snabbt komponentbrist kan få konsekvenser för produktionen. För försvarsföretag tillkommer begränsningar kopplade till säkerhet, exportregler och kundkrav.
Samtidigt är modern halvledartillverkning så komplex och extremt kapitalkrävande att det knappast är realistiskt för Sverige att bygga upp en helt självständig försörjning.
I Sweden’s National Semiconductor Strategy 2035, framtagen av Semiconductor Sweden, föreslås därför att Sverige koncentrerar sina insatser till teknikområden där landet har särskilt goda förutsättningar att konkurrera. Målet är att stärka svensk industris ställning och minska sårbarheten i europeiska leverantörskedjor.
För Aimpoint handlar medverkan i HESV om att på längre sikt säkerställa tillgång till avancerade komponenter och möjlighet att påverka framtidens teknik. Under projektets slutfas planeras också tester hos Aimpoint i Malmö.
– Det är glädjande att Aimpoint vill vara en del av det här arbetet. Jag har själv ett starkt intresse för tekniken och tycker att det är väldigt givande att delta. Jag kan bidra med min erfarenhet och expertis och vara med och ställa krav på det som utvecklas.
FAKTA: Halvledare – tekniken som förändrade världen
Halvledare är grunden för nästan all modern elektronik. De finns i allt från mobiltelefoner och bilar till avancerade vapensystem, satelliter och artificiell intelligens.
Vad är en halvledare – och varför heter det så?
Metaller som koppar leder elektricitet mycket bra, medan exempelvis plast och glas normalt fungerar som isolatorer. Halvledare, som kisel, har elektriska egenskaper som ligger däremellan. Det avgörande är att deras ledningsförmåga kan styras.
Det gör det möjligt att tillverka transistorer – mikroskopiska elektroniska strömbrytare som kan slå av och på strömmen. De två tillstånden kan representera ettor och nollor, det binära språk som datorer använder. Genom att kombinera miljarder transistorer på ett enda mikrochip kan man skapa kretsar som bearbetar och lagrar enorma mängder information.
När började det?
Det stora genombrottet kom 1947 när den första fungerande transistorn uppfanns i USA. Den ersatte successivt de stora, energikrävande elektronrör som tidigare använts i bland annat radioapparater och datorer.
I slutet av 1950-talet utvecklades de första integrerade kretsarna, där flera elektroniska komponenter samlades på ett enda chip. Tekniken fick tidigt stor betydelse inom rymd- och försvarsindustrin, där behovet av mindre, lättare och tillförlitligare elektronik var stort.
Varför just kisel?
Kisel, eller silicon på engelska, är ett av jordskorpans vanligaste grundämnen och finns bland annat i sand och kvarts. Det är relativt billigt, kan framställas med mycket hög renhet och har elektriska egenskaper som kan styras med stor precision genom att tillföra små mängder andra ämnen.
Kisel kan dessutom bilda ett stabilt, elektriskt isolerande oxidskikt, vilket gör materialet särskilt lämpligt för tillverkning av transistorer och integrerade kretsar.
Varför är halvledare så dyra att tillverka?
Trots att kisel är ett av jordens vanligaste grundämnen är tillverkningen av avancerade mikrochip extremt kostsam. Materialet måste först renas och formas till nästan perfekta kristaller. Därefter byggs miljarder transistorer och mikroskopiska ledningsbanor upp i många lager, med en precision som mäts i nanometer, miljondels millimeter.
Tillverkningen kräver avancerade maskiner, extremt rena miljöer och hundratals processteg. De mest avancerade fabrikerna kostar tiotals miljarder dollar att bygga. Det är alltså inte råvaran som gör tekniken dyr, utan den exceptionella precision som krävs för att tillverka kretsarna.
Vad har Silicon Valley med saken att göra?
Under 1950- och 1960-talen växte en halvledarindustri fram söder om San Francisco. Området blev centrum för utvecklingen av mikrochip och senare persondatorer och annan digital teknik. År 1971 började namnet Silicon Valley användas i pressen, efter kislet som mikrochippen tillverkades av.
Varför är halvledare så viktiga i dag?
Halvledare gör det möjligt att styra, bearbeta, lagra och överföra information. De används också i sensorer, ljusdioder, solceller och elektronik som reglerar stora elektriska effekter.
Utvecklingen inom AI, telekommunikation, energisystem och avancerad försvarsteknik är beroende av allt mer specialiserade halvledare. Samtidigt är den mest avancerade tillverkningen koncentrerad till ett fåtal länder och företag.
Det gör tillgången till halvledare till en strategisk fråga för både industrin och nationell säkerhet.