Ny svensk studie undersöker rödpunktsikten på polisens tjänstevapen
När en polis tvingas agera i en hotfull situation påverkas besluten av stress, ljusförhållanden, avstånd och tid. En ny svensk pilotstudie undersöker en faktor som hittills studerats förvånansvärt lite: vilken betydelse riktmedlet på tjänstevapnet har för träffsäkerhet, stress och förmågan att uppfatta vad som händer.
Studien från Södertörns högskola är ett av få svenska försök att systematiskt jämföra järnsikten med rödpunktsikten i övningar som efterliknar situationer poliser faktiskt kan hamna i. Bakom studien står polisinspektören och skjutinstruktören Martin Falk och Daniel Castillo, docent i sociologi vid Södertörns högskola.
– I dag är det framför allt piketen och andra specialenheter som både tränar mest och har tillgång till den här typen av utrustning. Samtidigt är det ofta de ordinarie poliserna i yttre tjänst som först hamnar i pressade situationer – och som därför skulle kunna ha störst nytta av tekniken, säger Martin Falk.
Studien testade 24 polisstudenter genom fem övningar: varierande avstånd, svag belysning, rörliga mål, hög stress och snabba hotbedömningar. Skillnaderna i träffresultat var sällan statistiskt säkerställda, men gruppen med rödpunktsikten presterade lika bra eller marginellt bättre i flera moment, trots bara tre timmars träning med det nya riktmedlet.
Mer anmärkningsvärt var enkätresultaten: gruppen med rödpunktsikten upplevde genomgående lägre stress i de mer komplexa övningarna, skillnader som i flera fall var statistiskt signifikanta. Det är inte ett oviktigt fynd. En polis som upplever högre kontroll i en hotfull situation har bättre förutsättningar att fatta rätt beslut.
För Aimpoint, som uppfann rödpunktsiktet på 1970-talet och idag levererar till polismyndigheter och militär världen över, är studien välkommen.
– Det som gör studien särskilt värdefull är att den belyser relevanta frågeställningar under realistiska förhållanden. Vi vet att rödpunktsiktet minskar skyttens kognitiva belastning, vilket kan vara avgörande i kritiska situationer. Samtidigt behöver dess påverkan på beslutsfattande och situationsuppfattning under stress fortsatt utforskas, säger Albert Rödfalk, Senior Product Manager RDS på Aimpoint.
En återkommande slutsats i studien är att tekniken inte kan bedömas frikopplad från utbildningen. Deltagarna med rödpunktsikte hade bara tre timmars träning innan övningarna startade, och det syntes, framför allt i de tidiga momenten.
– Rödpunktsiktet är intuitivt att använda och bidrar till att förenkla skyttens arbete och måluppfattning i pressade situationer. Samtidigt krävs träning för att fullt ut utnyttja dess potential, vilket är anledningen till att utbildning alltid har varit en central del av vår verksamhet, säger Albert Rödfalk.
Den korta träningstiden är också en av de punkter Martin Falk lyfter fram inför fortsatt forskning. För den som redan är van vid järnsikten kan omställningen kräva mer än en kort introduktion.
– Det bästa är att börja i grundutbildningen, så att användandet etableras rätt från start. Har man lång erfarenhet av järnsikten finns risken att man faller tillbaka i gamla mönster när det väl gäller, säger Martin Falk.
Studien är en pilotstudie och resultaten ska inte övertolkas. Nästa steg är en mer omfattande studie med fler deltagare och längre utbildningstid. Parallellt pågår en internationell utveckling där allt fler polismyndigheter inför rödpunktsikten på tjänstevapen.
För Martin Falk är slutsatsen tydlig: tekniken behöver studeras vidare, men också förstås i sitt sammanhang.
– Målet är att förstå vad som faktiskt fungerar i praktiken och vilka faktorer som påverkar polisens förmåga i skarpa situationer.